Så var det dags igen...

Sommaren 2021 köpte vi Späckhuggarens storasyster Grinde, en båt jag drömt och redan ett par år efter att jag köpte späckhuggaren. Vår Grinde, nr 19, var i ungefär samma skick som när lillasyster kom.

Historien börjar om men den här gången är arbetet mycket mycket mer omfattande. Många saker är mer slitna men framför allt är båten större. Semestern 2021 gick helt enkelt ut på att lära känna båten för att kunna ta beslut om vad som behöver göras först och framför allt vad som kan vänta. För nu är det så mycket att göra att något av de allra viktigaste är att prioritera bort det som inte är absolut nödvändigt.

Var börjar vi?

På sjön går säkerhet före allt, därför beslutade vi att alla delar där skrovet på något sätt släpper igenom vatten behöver ses över först av allt. Även om den gamla Penta-motorn alltid startat och verkar gå bra är detta en svag punkt - av flera anledningar. Sjövattenpumpen läcker, d.v.s. båten tar in sjövatten - även när motorn inte går. Vi vet inte det invändiga skicket på motorn, utvändigt ser det ut som den stått på havets botten, insidan kan vi bara gissa oss till... Därför bestämde vi oss för att riva ut Penta-dieseln och sätta i en ny inomborade, en elmotor.

Vår båts historia

Är byggd 1976 och har sedan 1977 haft en ägare. Från första början satt en 10 hästars Buck Diesel vilken byttes mot en Volvo Penta MD7b någo ngång under 90-talet. Då Pentan monterades behövde en större propeller och därför togs hål upp för S-drev.

På den här sidan finns komplett information om Grinden.